Den här sången berättar om den heliga Lucias lysande ankomst under den mörkaste natten. När skuggor faller över jorden, framträder hon med tända ljus och bringar ljus in i hemmen. Hennes milda, tysta närvaro lugnar mörkret och värmer hjärtan. Hon är klädd i vitt och bär ljus i håret, en symbol för hopp och renhet. Med sina ord tillkännager hon nattens slut och dagens återkomst. Sången hyllar ljus, fred och återfödelsen av en ny morgon.
Night walks with a heavy step
Round yard and hearth,
As the sun departs from earth,
Shadows are brooding.
There in our dark house,
Walking with lit candles,
Santa Lucia, Santa Lucia!
Night walks grand, yet silent,
Now hear its gentle wings,
In every room so hushed,
Whispering like wings.
Look, at our threshold stands,
White-clad with light in her hair,
Santa Lucia, Santa Lucia!
Darkness shall take flight soon,
From earth's valleys.
So she speaks
Wonderful words to us:
A new day will rise again
From the rosy sky…
Santa Lucia, Santa Lucia!
